lonelymajsan

I denna stund är jag verkligen en lonely majsan. Vaddådå undrar ni? Jo, för idag åkte min äldste son och hans flickvän till Thailand och ska vara borta i drygt två veckor. Dessutom jobbar och bor min mellanpojke i England och minstingen Elin är i New York som au pair. Men då är det bra att dagens uppfinningar finns som gör det möjligt att kommunicera med barnen varän de befinner sig i världen. Allt var inte bättre förr!

Och tänk vilka erfarenheter de får med sig tack vare sina kontakter i andra länder och i mötena med andra människor och andra kulturer. Förhoppningsvis så gör det dem även mer ödmjuka och förstående för andra sätt att leva och att kanske inte allting är världsbäst heller i Sverige. Jag måste säga att jag är stolt över mina barn som har modet och viljan att se sig om i världen och inte är rädda för att prova på nya saker. HEJA PÅ, säger jag bara.

Idag var vi i datasalen, jag och min klass. Det är väl konstigt ändå vad saker och ting sprider sig, särskilt i en liten stad som vår. Eller så är det så att jag inte förstått alla möjligheter än som finns med internet och bloggar.
Vad snackar hon om nu då den där lonelymajsan?
Jo, någon hade fått reda på att jag skriver blogg och var inne på den och läste! Det tycker jag bara är kul, för det är ju därför som jag skriver. Alla som vill får läsa den och gärna komma med kommentarer, det ser jag fram emot!

Idag fick jag också reda på att min dotters trubbel med hackers har ordnat upp sig. Det var verkligen skönt och jag hoppas att allting kommer att vara frid och fröjd nu ett tag framöver. Om hon är nöjd och glad så är jag det också.

Lite avundsjuk är jag allt på Christian som just nu är på väg till Thailand. Så därför kommer här ytterligare några sköna bilder från när jag var där hösten 2008. Man längtar allt efter lite sol och värme nu, eller hur?